Första advent

Idag kom söndagsångesten iallafall. Jag som sa att jag inte har söndagsångest? Jag kanske har någon tillfällig söndagsångest. Jag har inte fått sova i min säng på hela helgen, kan det ha någonting med ångesten att göra? Här nu bäddat rent så jag längtar redan tills natten.

Under helgen har jag som sagt varit på ledarutbilning (andra utbildningen i år). Det var faktiskt mysigt. Var tvungen att åka iväg på lördagen för att jag skulle jobba.

Idag är det första advent som betyder pepparkaksmålning. Mys till tusen.

Nu ska jag duscha och fräscha till mig, sen ska jag försöka få det här med mobilen och sladdar att fungera. Jag förstår inte vart problemet ligger men jag kan inte lägga in bilder på datorn från mobilen. Suck. Jag som har så mycket fina bilder att visa er.

Fredag hela veckan

Jag älskar fredagar! Fredag betyder 3,5 timmar i skolan, fredagar betyder helg, fredagar betyder frihet, fredagar betyder sova, ja, listan blir lång!

Jag kommer inte vara hemma under helgen. Eller från fredag till söndag (fast det blir ju i och för sig helgen?). Ska ut med ett gäng ungdomar och utbilda mig till ledare. Fast jag har redan gått den utbildningen förra året så jag behöver egentligen inte vara med. Men ska jobba i morgon så morgondagen kommer inte bli så mycket av. Men ska iallafall sova där två nätter. Så jag kommer få åka som en jojo från utbildningen, hem, jobbet, hem, utbildning, hem. Men jag tycker det är kul med full fart så jag klarar mig!

Ett löfte är ett löfte, jag har hållit mitt. Eller jag håller mitt. Du var så mån om att det var farligt och att jag inte skulle hålla på med sånt. Sen så gör du det själv? Jag förstår inte riktigt och jag bryr mig inte. För jag håller löftet för min egen skull, inte för din.


Vart tog privatlivet vägen?

Det är många bloggare som klagar över att de inte får något privatliv genom att alla läser deras bloggar. Men jag menar, varför bloggar ni om ni inte vill att folk ska läsa? Ha lösenordskyddat och ge bara ut till de ni vill? Min blogg läser min familj, min lärare, närmaste kompisar, andra kompisar och andra som bara tittar in. Men jag klagar inte över det. Visst kanske det känns lite konstigt ibland att just nu kanske pappa sitter och läser min blogg. Eller min lärare. Men och andra sidan så får man reda på väldigt mycket genom att läsa en blogg.

Jag behöver tex inte skriva rakt ut "hej jag mår dåligt, kom och hjälp mig!" eller "idag är jag så glad så jag skulle kunna skrika högt av glädje". Men genom att läsa mina inlägg så förstår folk runt omkring mig hur jag mår. Jag skriver i min blogg för att jag tycker om att skriva, att få skriva exakt vad som faller mig in. Men jag går inte in på privatlivet. Jag sitter inte och säger "hej idag förlorade jag oskulden, idag dog den och den, idag var jag så full så jag knappt kunde stå på benen". Yes you name it. För det är sådant jag inte vill att alla ska veta, och därför skriver jag inte det. Eftersom jag vet vilka som läser (eller alla vet jag förstås inte) så vill jag inte att alla ska få veta exakt allt om mitt liv. Så ni som skriver om ert privatliv, och har en blogg som alla kan läsa. Sluta klaga eller sluta skriv privatsaker.