Det började igår med att allting var jättebra, vi skulle åka och träna och senare på kvällen vidare på julmiddag hos farmor och farfar. Jag vet inte riktigt hur, men helt plötsligt slog det om och jag började må dåligt och blev sängliggandes hela dagen. Så det blev varken någon middag för mig eller för Mathias eftersom han ville vara hemma och ta hand om mig.

I morse trodde jag att jag kunde åka iväg och jobba, trots att jag bara fått ett fåtal timmars sömn inatt gick jag upp vid 6-tiden för att åka en timme senare. När jag stod och väntade på bussen kände jag att jag inte skulle klara av att jobba, så mot mitt eget förnuft ringde jag och berättade att jag var sjuk. Så det var bara att gå upp igen, lägga sig i sängen och sova fem-sex timmar till. 

Jag blir så arg på mig själv när jag är sjuk. För jag känner att jag missar så mycket. Den här gången missade jag en släktmiddag som jag hade sett fram emot, ett jobbpass och även ett möte som hade varit bra om jag var på. Är det fler som känner så när ni är sjuk? Att ni blir arg på er själva? Eller kan ni slappna av och känna att det inte är ert fel?

Inte riktigt sådär pigg är jag just nu...